Jag lutar huvudet mot bussens fönster. Känner de lätta vibrationerna. Jag ser snön blandas. Smutsig och ren. Brunt och vitt. Som choklad. Vi åker mot, igenom och förbi centrum. Hus. Röda och gula. Nya och gamla. Fina. Fula. Kanske… Men de har sin charm. En snabb syn av en vit Volvo av äldre modell som slirar nerför en gata. Antar att chauffören har roligt. Hoppas att chauffören har roligt.

Ett kort stopp. En paus. Fler människor som kliver på. Ingen som kliver av. Alldagliga människor med trötta ögon. Frånvarande ögon. Ett glatt hej från en fredagstrött busschaufför. Snällt av henne. Hon är den som ser. Alla tittar. Hur många är det som faktiskt ser något? Hur många är det som kommer ihåg vad som hände mellan hållplatsen där de klev på och där de klev av? Frånvarande ögon. Sovande ögon. Dimmiga ögon. Blanka som speglar. Speglar den vita och bruna snön.

Bussen saktar in igen och stannar. Mitt huvud kanar fram en bit för att sedan kana tillbaka när vi åker vidare. En flicka. Kämpande uppför backen med snömodden stänkande runt cykelhjulen. Ett gammalt hus. Målat i ljust grönt och rosa. Mina ögon läser hastigt ”antikt”. Innanför fönstren, en stor kristallkrona. Många blänkande småsaker. Undrar hur gammalt det är. Hur gamla sakerna är. En bit av stadens historia.

Några mil hit. Några mil dit. Några mil fram. Några mil tillbaka. Små hus utplacerade som små lekstugor. Som om någon ruskat runt dem mellan kupade händer för att sedan slänga ut dem. Ett litet hus här. Ett litet hus där.

Järnvägen. Svart räls som sträcker sig som streck parallellt med vägen. Den svänger bortåt. Ser den knappt längre. Buss eller tåg? Vad är bäst? Vad skulle tonåringar som jag välja. En tjej i sätet framför. 18 år. Kanske? Randig mössa med huvudet lutat mot stolsryggen. Ansiktet riktat mot fönstret. Undrar vad hon skulle välja?

Eller killen på andra sidan gången. Vad skulle han välja? Buss eller tåg? Hörlurarna inkopplade i öronen. En frånvarande blick. Undrar hur långt han åker. En suck. Trött antar jag. Tittar lite fundersamt, lite otåligt på killen som kliver på. Som om han funderar på hur lång tid det tar för den trötta men glada busschauffören att knappa in priset. Otålig att komma hem. Eller bort. Fredag eftermiddag. Kan ju så vara att han ska ut.

En annan otålig människa som går av. Bekymmersrynka i pannan. Undrar vad som bekymrar honom. Snön? Skola? Kärlek? Huvudvärk? Eller kanske något helt annat. Frånvarande ögon. Ögon som börjar få tillbaka möjligheten att se. Ser efter hur han ska gå vid vägen. Över eller vänta?

Ska skriva en "liten uppsats" om boken "Svinalängorna" idag. Klockan 10.00. Inte uppsats egentligen men svara på lite frågor och så där. Sen så ska jag hålla ett kort föredrag om sömnsvårigheter klockan 11.20 Önska mig lycka till ;)

Hoppas att det går bra iallafall. Det hänger på de här två grejjerna om jag får G eller VG.

Ska snurra vidare här. Försöka förbereda mig lite. Vänta på KnaZ <3

Kram
//EyMy <3


Bild tagen av KnaZ

Kul händelse idag på Samhällskunskapen !

*snackar om kommun. Att folk från Norrland t ex flyttar till Stockholm för att läsa*

Elev: Men dom måste ju flytta tillbaka igen eller ? Annars försvinner ju alla invånare !
Lärare: Jo men dom flyttar tillbaka. Vi gör ju barn. Eller ja.. Vi killar gör ju inte det...så ofta...

Man är inte så egoistisk som när man inte längre kan bjuda på sig själv...

Kram
//EyMy <3


Fina KaKaOO <3

Haft en underbar nyår. Även om dagen igår var lite konstig. Men tog en lång promenad med Line och sen var jag tillbaka på rätt kjöl igen. Kändes bra ! Nu sitter jag och bara tar det lugnt. Lugnt och skönt är bra, är det inte så ?

Hur firade ni nyår ?

Jag säger det hela tiden. Se det ljusa. Det ljusa i varje situation. Det finns alltid något positivt. Att solen skiner. Att det snöar. Att det finns leende människor i din omgivning. Att få börja en dålig dag med en varm kram. Att få känna att man lever. Att få förstå att det finns människor som älskar dig. Jag kommer tillbaka till det hela tiden ! Se det ljusa. Alltid det ljusa. Alltid något positivt.

Varför sitter jag då första dagen på året och känner en sorgsenhet ? En sorgsenhet som jag inte vet var den kommer ifrån. Varför ? Jag har det otroligt bra här. Jag känner mig verkligen hemma trots de många milen till min egen dörr. Jag vet att jag får komma när jag vill. Att jag är välkommen som en i familjen. Det är ljust om något ! Men varför, varför känner jag mig då nere ? Första dagen på året som ska bli mitt år ! Första dagen på resten av mitt liv. Exakt ett halvår kvar till min 18‐årsdag.

Så mycket tankar som snurrar. Ett samtal mitt i natten. Tankar som virvlas upp som damm. Sen några ord. En mening. Allt vänder. Som ett duggregn som får dammet att lägga sig igen. Hur är det möjligt ? Who knows…? Är det mitt fel ? Någons fel ? Finns det någon man kan fråga ? Fråga. Hur blev det så här ? Nej, tyvärr. Det går inte eftersom att ingen vet. Nattens prat fick mig att fundera. Kände redan då att deppigheten började smyga sig på. En ensam tår som rann ner för kinden. Ner i mungipan. En mascararand. Så svart.

Då bad jag. Men inte bad jag för mig själv. Inte bad jag för min egen deppighet. Inte bad jag för salta tårar på mina kinder. Inte bad jag om några svar. Inte bad jag att frågorna skulle försvinna. Nej, jag bad för den som låg på andra sidan väggen. För beskydd. För glädje. För kraft. För styrka att orka leta efter kraften. Kraften som alla har. Den finns inom alla. Det jobbiga är att hitta den. Men man orkar ! Det är det man måste.

Vaknar på morgonen. Undrar vad jag vaknade av. Lägger en hand emot min kind. Blöt. Handen blir gråfläckig av gammalt smink. Jag går upp. Tvättar av mig sminket från inatt. Tårar blandas med vattnet som rinner utför mina kinder. Ögonen blir rödare. Jag tar ett djupt andetag och går tillbaka till sängen. Blundar en stund. Känner tårarna torka på kinderna. Jag ler ett snett leende. Varför ? Är det på något vis komiskt ? Nej.

Det komiska att jag vaknar av tårar som inte är för mig. Att jag inte gråter för min egen skull. Jo, delvis. Men det är inte grunden för tårarna. Det är för honom. Han som ligger på andra sidan väggen…